torsdag 27 augusti 2009


Du var hela min värld och hela mitt liv,
Du gav dig ut på färd och gick ut i krig.
Ingen trodde att det skulle gå som det gick.
Men de sa att du fick en adrenalin kick..
Och att du chansade ,satsade livet..
Att du skulle överleva,tog jag för givet.
Nu är du borta,för alltid.
Men jag kommer kämpa här på jorden för din framtid.
Jag vet att jag är stark nog att klara det här..
Jag måste vara stark nog att jag upp dig bär.
Vi lever i ett,våra själar är ett par..
Och nu står vi här du och jag ensam kvar.
Sorgligt att detta skulle bli en gång som var.
När vi stod där lyckliga och glada över vårt barn.,
Jag älskar dig mitt hjärta,det är därför jag skriver ut denna smärta.
Detta är mitt sätt att bearbeta dig.
Men du kommer alltid vara den största delen av mig.


Bilden är på min vägg ^^

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar